Manhemsskolan

Från individuell screening till fördjupad kartläggning – så arbetar Manhemsskolan med Dysmate

På Manhemsskolan i Kalix använder specialpedagog och speciallärare Dysmate för att få en tydligare bild av elevernas styrkor och svårigheter inom läsning och skrivning. Genom att börja i mindre skala har de kunnat lära känna verktyget och utforska hur resultaten kan bidra till det fortsatta pedagogiska arbetet och planeringen av stöd och anpassningar.

Intervju med Marianne Sandberg Mebarki, specialpedagog, och Susanne Pankolainen, speciallärare, Manhemsskolan i Kalix.

Hej Marianne och Susanne! Hur kom ni i kontakt med Dysmate?

Vi arbetar som specialpedagog och speciallärare på en högstadieskola i Kalix. I våra roller möter vi dagligen elever med olika typer av behov och utmaningar inom bland annat läsning och skrivning. Att tidigt kunna uppmärksamma elever som riskerar att få svårigheter är en viktig del av vårt arbete, eftersom rätt stöd och rätt insatser kan göra stor skillnad för elevens fortsatta skolgång.

Vi kom först i kontakt med Dysmate genom ett utskick från Dysmate. Vi blev nyfikna eftersom det presenterades som ett nytt screeningverktyg för läs- och skrivsvårigheter. Vi tyckte att det verkade intressant att få ta del av ett nytt verktyg och ville framför allt undersöka hur det kunde användas i vårt praktiska arbete som specialpedagog och speciallärare.

Vi tog därför kontakt med Stina för att få mer information om Dysmate, hur testet är uppbyggt och hur det är tänkt att användas. Den information vi fick gjorde oss ännu mer intresserade av att prova verktyget. För oss är det viktigt att de verktyg vi använder har en vetenskaplig grund och att resultaten kan ge ett tillförlitligt underlag för det fortsatta pedagogiska arbetet. Att Dysmate är evidensbaserat var därför en viktig faktor för oss.

Vi ville helt enkelt själva få möjlighet att prova Dysmate i praktiken och se hur väl det fungerade med våra elever. Vi var särskilt intresserade av om verktyget kunde ge oss ett tillräckligt brett och gediget underlag för att identifiera elever som kan ha läs- och skrivsvårigheter och samtidigt hjälpa oss att förstå vilka områden som eleven behöver stöd inom.

«Vårt råd är att våga prova Dysmate. Vi tycker att det är ett användbart verktyg som kan ge en bra och tydlig överblick över elevernas resultat.»

Hur ser arbetet med screening och kartläggning av läs- och skrivsvårigheter ut på er skola idag?

Vi har framför allt använt Dysmate som ett verktyg för att screena elever och, när behov har funnits, göra uppföljande tester av elever som redan har uppvisat läs- och skrivsvårigheter.

Till en början har vi valt att testa elever på individnivå. Det har gett oss möjlighet att i lugn och ro sätta oss in i verktyget, prova de olika delarna och samtidigt få en bild av hur eleverna upplever testningen. Vi har velat lära känna Dysmate ordentligt innan vi använder det i större skala.

Samtidigt har vårt mål varit att undersöka om Dysmate kan fungera som ett verktyg för oss som specialpedagog och speciallärare, både när det gäller screening och mer fördjupad kartläggning. Vi har därför varit intresserade av att se om testet fångar de områden som är viktiga att undersöka vid läs- och skrivsvårigheter och om resultaten ger oss ett tillräckligt gediget underlag för att kunna gå vidare.

En viktig del för oss har varit att inte bara få fram ett resultat, utan att resultaten också ska hjälpa oss att förstå elevens styrkor och svårigheter. På så sätt kan testningen bli en del av ett större pedagogiskt underlag och bidra till att vi kan planera rätt stöd och anpassningar för eleven.

Vi har även börjat screena elever i mindre grupper. Det har gett oss möjlighet att pröva hur Dysmate fungerar i en mer praktisk screeningsituation. Om behovet och förutsättningarna finns ser vi nästa steg som att även genomföra screening på klassnivå.

Vi befinner oss alltså fortfarande i en fas där vi provar oss fram och utvärderar hur Dysmate bäst kan användas i vår verksamhet. Det har varit värdefullt att få möjlighet att använda verktyget i olika situationer och med olika elever, eftersom det ger oss en bättre bild av både möjligheter och begränsningar.

«Vi vill också lyfta fram supporten. Den har varit väldigt bra och vi har fått hjälp och stöd när vi har behövt det.»

Utifrån era erfarenheter – vad skulle ni vilja skicka med till andra skolor som är nyfikna på Dysmate? Har ni några tips?

Vårt råd är att våga prova Dysmate. Vi tycker att det är ett användbart verktyg som kan ge en bra och tydlig överblick över elevernas resultat.

En stor fördel är att resultaten presenteras både i tabell- och textform. Det gör det lättare att få en samlad bild av elevens resultat och att se vilka områden som fungerar bra och vilka som kan behöva undersökas vidare. Det är också positivt att verktyget kan användas inom ett brett åldersspann, vilket gör det användbart för olika elevgrupper och behov.

För oss har det varit viktigt att kunna använda Dysmate som en del av vårt professionella arbete och inte som ett fristående resultat. Resultaten behöver alltid sättas in i ett sammanhang tillsammans med elevens övriga förutsättningar, tidigare erfarenheter och det vi ser i den pedagogiska vardagen. Där tycker vi att Dysmate kan vara ett värdefullt komplement och ge ytterligare information som kan hjälpa oss att komma vidare.

Vi vill också lyfta fram supporten. Den har varit väldigt bra och vi har fått hjälp och stöd när vi har behövt det. När man provar ett nytt verktyg är det värdefullt att kunna ställa frågor och få vägledning under vägen.

Sammanfattningsvis tycker vi att Dysmate är ett intressant och användbart verktyg för skolor som vill utveckla sitt arbete med att tidigt uppmärksamma och kartlägga läs- och skrivsvårigheter. Vårt tips är därför att våga prova, börja i den omfattning som passar den egna verksamheten och sedan bygga vidare utifrån de erfarenheter man får.

Del på e-post
Del på Twitter
Del på Facebook

Dysmate Dyslexitester är utformad för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter och dyslexi hos barn, ungdomar och vuxna.

Dyslexitesterna består av screeningtest och uppföljande tester, som i sin tur består av olika deltester.

Som ett led i vårt mål att stärka den allmänna kunskapen om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter skriver vi artiklar som vi publicerar regelbundet.

Kommer du att meddelas när vi publicerar nya artiklar?

Rekommenderade artiklar
Camilla Nilvius

Dysmate och RTI – verktyg för en mer likvärdig skola

Dr Camilla Nilvius är universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, verksamt inom Institutionen för pedagogik och Fakulteten för samhällsvetenskap. Hon är speciallärare, föreläsare och forskare, och hennes avhandling har bidragit med kunskap om Response to Intervention (RTI) i svensk skolkontext. Camilla är också engagerad i normeringsstudien av Dysmate vid Linnéuniversitetet. I denna intervju berättar hon om sin forskningsresa, hur RTI och Dysmate kan användas tillsammans för att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter, samt delar med sig av sina erfarenheter från skolor som implementerat RTI. Dessutom blickar hon framåt mot framtida studier och skolans möjligheter att arbeta mer systematiskt med tidiga insatser.

LES MER
Dyslexiforbundet_Samarbetar_Symbol_4F

Vi på Dysmate är stolta över att samarbeta med Dyslexiförbundet

Dyslexiförbundet gör ett ovärderligt arbete för att sprida kunskap om hur det är att leva med dyslexi och vilka rättigheter och möjligheter som finns – i skolan, arbetslivet och på fritiden. Vi på Dysmate är stolta över att få stödja deras arbete och bidra till ökad medvetenhet om vikten av tidig upptäckt och rätt stöd för personer med dyslexi. Vår vision är att ingen person ska leva med en oupptäckt dyslexi och att alla som brottas med läs- och skrivsvårigheter ska få hjälp så tidigt som möjligt.
Tillsammans gör vi skillnad!

LES MER
Webinar

Ny definition av dyslexi

Våren 2025 publicerades en ny definition av dyslexi, skapad efter flera års samarbete mellan forskare, specialpedagoger, psykologer och personer med dyslexi. Expertpanelen som arbetade med detta bestod av yrkesverksamma från hela världen, och de använde en metod där de genom flera rundor av diskussioner och återkopplingar, enades kring en gemensam förståelse. Målet var att skapa en definition som bygger på den senaste forskningen, som kan användas oavsett språk- och kulturtillhörighet och som ger tydliga riktlinjer för hur man känner igen och hjälper personer med dyslexi.

LES MER
EARLI

EARLI-konferensen 2025

Vi är mycket stolta över att Dysmate deltar i fem forskningsartiklar på årets EARLI 2025-konferens (European Association for Research on Learning and Instruction). Konferensen äger rum den 25–29 augusti i Graz, Österrike.
Vi ser fram emot att presentera denna spännande forskning för er.

LES MER
Dyslexi-rapport

Forskningsöversikt om dyslexi – ett viktigt steg mot förändring

Vi lyftar fram den forskningsöversikt om dyslexi som Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias Stiftelse publicerade nu i juni. Forskningsöversikten är framtagen av KIND – Center of Neurodevelopmental Disorders vid Karolinska Institutet – och ger en unik översikt av svensk och internationell forskning på området.

LES MER
Linda og Christian

Ett test med rötter i forskning – nu för svenska klassrum 

I detta nyhetsbrev möter vi de svenska forskarna Dr. Linda Sandström, biträdande lektor i lingvistik vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet och legitimerad logoped, samt Christian Waldmann, professor i svenska språket vid Linnéuniversitetet och legitimerad gymnasielärare.

LES MER

Nyhetsbrev

Anmäl ditt intresse för att få artiklar skrivna av Trude Nergård Nilssen och spännande nyheter

Genom att anmäla ditt intresse godkänner du att ta emot marknadsmejl från Dysmate.se

Nyhetsbrev

Anmäl ditt intresse för att få artiklar skrivna av Trude Nergård Nilssen och spännande nyheter

Genom att anmäla ditt intresse godkänner du att ta emot marknadsmejl från Dysmate.se