Intervju med Marianne Sandberg Mebarki, specialpedagog, och Susanne Pankolainen, speciallärare, Manhemsskolan i Kalix.
Hej Marianne och Susanne! Hur kom ni i kontakt med Dysmate?
Vi arbetar som specialpedagog och speciallärare på en högstadieskola i Kalix. I våra roller möter vi dagligen elever med olika typer av behov och utmaningar inom bland annat läsning och skrivning. Att tidigt kunna uppmärksamma elever som riskerar att få svårigheter är en viktig del av vårt arbete, eftersom rätt stöd och rätt insatser kan göra stor skillnad för elevens fortsatta skolgång.
Vi kom först i kontakt med Dysmate genom ett utskick från Dysmate. Vi blev nyfikna eftersom det presenterades som ett nytt screeningverktyg för läs- och skrivsvårigheter. Vi tyckte att det verkade intressant att få ta del av ett nytt verktyg och ville framför allt undersöka hur det kunde användas i vårt praktiska arbete som specialpedagog och speciallärare.
Vi tog därför kontakt med Stina för att få mer information om Dysmate, hur testet är uppbyggt och hur det är tänkt att användas. Den information vi fick gjorde oss ännu mer intresserade av att prova verktyget. För oss är det viktigt att de verktyg vi använder har en vetenskaplig grund och att resultaten kan ge ett tillförlitligt underlag för det fortsatta pedagogiska arbetet. Att Dysmate är evidensbaserat var därför en viktig faktor för oss.
Vi ville helt enkelt själva få möjlighet att prova Dysmate i praktiken och se hur väl det fungerade med våra elever. Vi var särskilt intresserade av om verktyget kunde ge oss ett tillräckligt brett och gediget underlag för att identifiera elever som kan ha läs- och skrivsvårigheter och samtidigt hjälpa oss att förstå vilka områden som eleven behöver stöd inom.
«Vårt råd är att våga prova Dysmate. Vi tycker att det är ett användbart verktyg som kan ge en bra och tydlig överblick över elevernas resultat.»
Hur ser arbetet med screening och kartläggning av läs- och skrivsvårigheter ut på er skola idag?
Vi har framför allt använt Dysmate som ett verktyg för att screena elever och, när behov har funnits, göra uppföljande tester av elever som redan har uppvisat läs- och skrivsvårigheter.
Till en början har vi valt att testa elever på individnivå. Det har gett oss möjlighet att i lugn och ro sätta oss in i verktyget, prova de olika delarna och samtidigt få en bild av hur eleverna upplever testningen. Vi har velat lära känna Dysmate ordentligt innan vi använder det i större skala.
Samtidigt har vårt mål varit att undersöka om Dysmate kan fungera som ett verktyg för oss som specialpedagog och speciallärare, både när det gäller screening och mer fördjupad kartläggning. Vi har därför varit intresserade av att se om testet fångar de områden som är viktiga att undersöka vid läs- och skrivsvårigheter och om resultaten ger oss ett tillräckligt gediget underlag för att kunna gå vidare.
En viktig del för oss har varit att inte bara få fram ett resultat, utan att resultaten också ska hjälpa oss att förstå elevens styrkor och svårigheter. På så sätt kan testningen bli en del av ett större pedagogiskt underlag och bidra till att vi kan planera rätt stöd och anpassningar för eleven.
Vi har även börjat screena elever i mindre grupper. Det har gett oss möjlighet att pröva hur Dysmate fungerar i en mer praktisk screeningsituation. Om behovet och förutsättningarna finns ser vi nästa steg som att även genomföra screening på klassnivå.
Vi befinner oss alltså fortfarande i en fas där vi provar oss fram och utvärderar hur Dysmate bäst kan användas i vår verksamhet. Det har varit värdefullt att få möjlighet att använda verktyget i olika situationer och med olika elever, eftersom det ger oss en bättre bild av både möjligheter och begränsningar.
«Vi vill också lyfta fram supporten. Den har varit väldigt bra och vi har fått hjälp och stöd när vi har behövt det.»
Utifrån era erfarenheter – vad skulle ni vilja skicka med till andra skolor som är nyfikna på Dysmate? Har ni några tips?
Vårt råd är att våga prova Dysmate. Vi tycker att det är ett användbart verktyg som kan ge en bra och tydlig överblick över elevernas resultat.
En stor fördel är att resultaten presenteras både i tabell- och textform. Det gör det lättare att få en samlad bild av elevens resultat och att se vilka områden som fungerar bra och vilka som kan behöva undersökas vidare. Det är också positivt att verktyget kan användas inom ett brett åldersspann, vilket gör det användbart för olika elevgrupper och behov.
För oss har det varit viktigt att kunna använda Dysmate som en del av vårt professionella arbete och inte som ett fristående resultat. Resultaten behöver alltid sättas in i ett sammanhang tillsammans med elevens övriga förutsättningar, tidigare erfarenheter och det vi ser i den pedagogiska vardagen. Där tycker vi att Dysmate kan vara ett värdefullt komplement och ge ytterligare information som kan hjälpa oss att komma vidare.
Vi vill också lyfta fram supporten. Den har varit väldigt bra och vi har fått hjälp och stöd när vi har behövt det. När man provar ett nytt verktyg är det värdefullt att kunna ställa frågor och få vägledning under vägen.
Sammanfattningsvis tycker vi att Dysmate är ett intressant och användbart verktyg för skolor som vill utveckla sitt arbete med att tidigt uppmärksamma och kartlägga läs- och skrivsvårigheter. Vårt tips är därför att våga prova, börja i den omfattning som passar den egna verksamheten och sedan bygga vidare utifrån de erfarenheter man får.
