Ett test med rötter i forskning – nu för svenska klassrum
Bakom Dysmate-Y ligger över ett decennium av framstående forskning inom dyslexiområdet och språkliga svårigheter. Den norska professorn i specialpedagogik, Trude Nergård-Nilssen vid UiT – Norges arktiska universitet, har lett flera viktiga studier som lagt grunden för testernas utveckling – bland annat den omfattande Dyslexistudien i Tromsø (2010–2018), där barns språk-, läs- och skrivutveckling följdes från tidig ålder till skolstart. Hon har även varit ansvarig för de normerings- och valideringsstudier som format Dysmate-testerna till de forskningsbaserade verktyg de är idag. Arbetet med att uppdatera och kontinuerligt utvärdera testerna pågår fortfarande, för att säkerställa att de håller hög kvalitet och följer den senaste forskningen.
Men hur ser det ut när ett test som utvecklats i Norge ska användas i svenska skolor? Vilka justeringar krävs, och hur säkerställer man att innehållet fungerar i en ny språklig och pedagogisk kontext?
I detta nyhetsbrev möter vi de svenska forskarna Dr. Linda Sandström, biträdande lektor i lingvistik vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet och legitimerad logoped, samt Christian Waldmann, professor i svenska språket vid Linnéuniversitetet och legitimerad gymnasielärare.
Det är Linda och Christian som har arbetat med att översätta, anpassa och normera Dysmate-Y till svenska förhållanden. Här berättar de om processen, utmaningarna – och varför detta arbete är så viktigt för svenska elever.
Om anpassningsarbetet
Hur har processen sett ut när ni översatt och anpassat Dysmate-Y till svenska? Vilka delar av testet var särskilt utmanande att justera med tanke på hur dyslexi yttrar sig i olika språk?
– Vi hade den norska förlagan av testerna så att vi kunde inspireras av den, berättar Linda. Norska och svenska är ju ganska lika varandra vad gäller t.ex. lexikon och grammatik, medan uttal och stavning skiljer sig en del åt. För vissa deltester kunde vi därför utgå från och inspireras av den norska förlagan. Exempelvis kunde deltester av arbetsminne och snabb automatiserad benämning (RAN) i princip översättas rakt av. Men i övrigt var det aldrig fråga om en ren översättningsprocess, eftersom alla deltester på ett eller annat sätt måste anpassas till en svensk samhälls- och skolkontext. Vi märkte exempelvis att det norska läsförståelsetestet skulle fungera bra i en svensk kontext med endast mindre justeringar. För andra deltester var vi tvungna att helt bortse från den norska förlagan och utforma helt nya deltester som fungerar för svenskan och i en svensk kontext. För deltester av stavning, avkodning, ordkedjor, pseudohomofoner och spoonerismer var vi tvungna att särskilt beakta svenskans fonologiska och ortografiska egenskaper. Och för deltestet ordförståelse var det viktigt att välja ord som är relevanta för högstadieelever i Sverige idag.
Christian fyller i:
– Som jag ser det var de största utmaningarna stavningstestet, testet av pseudohomofoner och ordtestet. De två första testerna måste ju utgå från den specifika relation som råder mellan ljud och bokstav i svenskan. Utmaningen ligger i att hitta testord som spänner från lätt till svårt för högstadieelever. Det gör att en del ord i till exempel stavningstestet eller ordtestet kan upplevas som väldigt svåra för högstadieelever, medan andra ord kan upplevas som lätta.
Linda inflikar:
– Precis, syftet med sådana här tester är ju inte att man ska ha alla rätt, utan syftet är att fånga hela variationen, det vill säga hela spektrumet av förmågor. Därför måste uppgifterna också variera från lätta till svåra. Det kändes viktigt att eleverna var medvetna om det här innan de påbörjade testerna, så i informationsbrevet tryckte vi lite extra på att Dysmate-Y inte är något test de förväntas kunna prestera maximalt på.
Vad behöver man särskilt tänka på när man anpassar ett test som riktar in sig på dyslexi från ett språk till ett annat – även när språken ligger så nära varandra som norska och svenska?
– Det finns så klart många saker man måste tänka på, men vi kommer framför allt att tänka på två saker som har varit viktiga att tänka på i sammanhanget, säger Christian och fortsätter:
– När man utformar ett nytt dyslexitest så är det ju viktigt att testet har en hög validitet. I detta fall innebär det att testet måste mäta läs- och skrivsvårigheter såsom de yttrar sig i svenskan. Även om svenska och norska är nära besläktade skiljer sig stavning och uttal åt, och det gör att det inte går att bara översätta tester rakt av från det ena språket till det andra. Saker som kan vara utmanande på norska är nödvändigtvis inte utmanande på svenska och vice versa. Så man måste tänka särskilt på att välja ord för stavningen utifrån de specifika utmaningar som finns i den svenska ortografin.
– Förutom att testet måste ha en hög validitet måste ju testet också kännas relevant och aktuellt för de som ska genomföra testet. Man måste därför tänka på att samhälls- och skolkontexterna skiljer sig åt en del mellan Norge och Sverige. Att samhället och skolan ser lite annorlunda ut i Sverige påverkar till exempel valet av ord till ordförståelsetestet och temat för läsförståelsetestet. Ord som ingår i ordförståelsetestet måste vara relevanta för ungdomar i Sverige idag, och svenska ungdomar måste kunna relatera till innehållet i texterna som ingår i läsförståelsetestet, säger Linda.
Normering och validering
Hur gick det till när ni normerade Dysmate-Y för svenska elever? – hur såg urvalsprocessen ut? Finns några exkluderingskriterier?
– Rekryteringen av skolor skedde genom flera olika kanaler, berättar Linda. Literate annonserade normeringen på sin hemsida och på sociala medier och skickade ut information via sitt nyhetsbrev. Vi som forskare skickade ut information om normeringen till skolor genom våra olika nätverk. Tillsammans med Literate anordnade vi också ett webbinarium om dyslexi och normeringen av Dysmates dyslexitester för högstadiet. Skolor som ville delta i normeringen anmälde sitt intresse till Literate eller till oss.
– Vi valde att inte inkludera klasser i anpassad grundskola i normeringen, informerar Christian. I övrigt hade vi inga uttalade exkluderingskriterier. I normeringen ville vi få med den variation i språk-, läs- och skrivförmåga som finns i vanliga klasser i årskurs 7–9 i Sverige idag. Dock frågade vi lärare om vilka deltagande elever som hade diagnoserna dyslexi och specifika läs- och skrivsvårigheter eller som i övrigt uppvisade utmaningar inom språk, läsning och skrivande.
Hur säkerställer man att ett test faktiskt fångar upp risk för dyslexi, snarare än andra typer av språkliga svårigheter?
– Dysmate inkluderar deltester av flera språkliga områden och kombinationen gör att man kan se om det finns specifika svårigheter inom kärnsymtomen för dyslexi, som svårigheter med fonologisk bearbetning, långsam och/eller felaktig avkodning vid läsning och stavningssvårigheter, säger Christian. Linda lägger till:
– Genom att se på elevens profil – dvs. den samlade bilden av elevens resultat på de olika deltesterna – kan man identifiera om elevens svårigheter är kopplade främst till läsande och skrivande, eller om svårigheterna verkar vara mer kopplade till språkförståelse generellt. Det är viktigt att komma ihåg att man kan ha dyslexi i kombination med andra språkliga svårigheter, som till exempel språkstörning/DLD, och att Dysmate är specifikt utformat för att upptäcka elever som är i risk för dyslexi.
Vad krävs för att det ska vara tillförlitligt?
– För det första krävs att testet har goda psykometriska egenskaper, att testet mäter det som det ska mäta, och att det gör det på ett tillförlitligt sätt, säger Christian och fortsätter:
– Sen krävs det så klart att många elever genomför testerna så att man kan undersöka spridningen och beräkna gränsvärden för vad som kan anses vara ett ovanligt lågt resultat jämfört med elever i samma åldersgrupp. När en elev sedan genomför testet jämförs elevens resultat mot normeringen, och då får man direkt en indikation om eleven presterar under gränsnivån på ett specifikt deltest eller om resultatet ligger inom den normala variationen.
Praktisk användning i skolan
Vilken roll ser ni att Dysmate-Y kan spela i det praktiska arbetet i svenska skolor när det gäller att tidigt upptäcka risk för dyslexi?
– Jag ser direkt en nytta av att genomföra screeningen i helklass, säger Linda. Det tar ungefär en lektion i anspråk och ger en indikation på vilka elever i klassen som kämpar med läsande och skrivande. Sen beror det på hur arbetsgången ser ut på den individuella skolan och i kommunen. Linda fortsätter:
– Antingen kan skolan själv följa upp de elever som fallit ut på screeningen med hjälp av Dysmates uppföljningstester för att på så sätt få ännu mer information om elevens specifika styrkor och svagheter. Eller så kan skolan skicka remiss för vidare utredning direkt. Oavsett tror jag att logopeden eller specialläraren som tar emot remissen kommer att uppskatta att det finns ett bra underlag att utgå från – både vad gäller elevens styrkor och svagheter.
– Det är också viktigt att lyfta att Dysmate kan fånga kognitiva och språkliga styrkor hos eleven, inflikar Christian. Det kan vara viktigt när man ska fundera kring intervention och anpassningar.
Framåtblick
Vilka framtida steg ser ni framför er i utvecklingen av Dysmate-Y?
– Vi skulle gärna vilja lägga till ett test av hörförståelse för att få en mer nyanserad bild av elevens språkliga förståelse, säger Linda och fortsätter:
– Det test som i dagsläget används för att mäta förståelse bygger på läsning. Det innebär att vissa elever med dyslexi kan prestera lågt – inte nödvändigtvis på grund av bristande förståelse, utan för att svårigheter med avkodning påverkar läsförmågan negativt. I vissa fall hinner eleven kanske inte ens ta sig igenom hela texten och alla frågor. Om Dysmate även inkluderade ett hörförståelsetest skulle det vara lättare att urskilja om svårigheterna med läsförståelse främst beror på avkodningssvårigheter, eller om de snarare bottnar i mer övergripande språkliga svårigheter.
– Det skulle dessutom kunna innebära att Dysmate kan bli ett verktyg för skolan att upptäcka elever med misstänkt språkstörning/DLD, tillägger hon.
– Vi ser att tester som Dysmate-Y, tillsammans med de kommande versionerna för yngre och äldre åldersgrupper, kan spela en central roll i att ge lärare, specialpedagoger och skolpersonal de bästa förutsättningarna för att upptäcka och möta elevers behov i ett tidigt skede, säger Christian. Det kan vara avgörande för elevens framtida skolgång.
Framåt för dyslexiforskning och tidig upptäckt
Arbetet med Dysmate-Y är långt ifrån avslutat – det är en pågående process där forskning, anpassning och validering ska ske kontinuerligt för att säkerställa att verktyget alltid är aktuellt och relevant.
Förutom Dysmate-Y pågår också arbetet med att normera Dysmate-C för låg- och mellanstadiet, samt att översätta och anpassa Dysmate-A för gymnasiet och vuxna. Dessa parallella arbeten kommer att ytterligare stärka den forskningsbaserade plattformen och ge ännu fler elever och vuxna möjlighet till tidig upptäckt och rätt stöd.
Tack vare samarbetet mellan forskare i Norge och Sverige har vi nu ett verktyg som är väl förankrat i både forskning och praktisk skolvardag. Men arbetet slutar inte här – framtiden för Dysmate-Y och dess syskonversioner är fylld med nya möjligheter att bidra till svenska elevers språkutveckling och ge dem de bästa förutsättningarna för att lyckas i skolan.
Tack för att du läste vårt nyhetsbrev – håll ögonen öppna för kommande uppdateringar!
