Intervju med specialpedagog Charlotte Nutti, kvalitetsstödjare inom grundskolan och Anette Carlsson, speciallärare på Sjungande Dalens resursskola F–6 i Skellefteå kommun.
Kan ni kort berätta om er bakgrund och hur det kommer sig att ni skrev examensarbete om Dysmate-C?
Vi är båda utbildade lärare mot tidigare år och Charlotte är även specialpedagog. Charlotte arbetar som kvalitetsstödjare inom grundskolan och Anette arbetar som speciallärare på Sjungande Dalens resursskola F–6 i Skellefteå kommun.
Under vår utbildning till speciallärare med inriktning mot språk-, läs- och skrivutveckling vid Umeå universitet kom vi i kontakt med Dr. Linda Sandström när vi skulle välja ämne för vårt examensarbete. Hon erbjöd oss att vara med och normera Dysmate-C för årskurs 6 i en svensk kontext. Det tyckte vi lät intressant och vi såg också att behovet av ett normerat och standardiserat digitalt screeningtest kan vara användbart i vår framtida yrkesroll.
Under utbildningen uppmärksammade vi att många screeningtester är äldre och att de ofta tar lång tid att genomföra och sammanställa. Därför ser vi stora fördelar med digitala screeningverktyg som Dysmate-C, som är snabba att genomföra och kan användas både för att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter och för att följa deras läsutveckling över tid.
Har ni tagit examen nu och vad gör ni idag?
Ja, vi har båda tagit vår speciallärarexamen mot språk-, läs- och skrivutveckling och har stor nytta av de kunskaper och erfarenheter vi erhållit under utbildningen i vårt arbete.
"Därför är det värdefullt att kombinera lärarens bedömningar med standardiserade test för att få en tydligare bild av elevens behov."
Kan ni berätta lite om ert examensarbete och vad ni kom fram till?
I vårt examensarbete ville vi undersöka om det fanns skillnader i resultaten på Dysmate-C deltester mellan elever i läs- och skrivsvårigheter och elever utan sådana svårigheter. Vi ville också ta reda på hur resultaten på Dysmate-C stämde överens med pedagogernas bedömningar av elevernas läsförmåga.
Resultaten visar att eleverna i studien främst hade svårigheter med avkodning, det vill säga förmågan att läsa och känna igen ord, samt närliggande färdigheter. Studien visar också att pedagogernas bedömningar i stor utsträckning överensstämde med resultaten på de deltester som mäter avkodningsförmåga. Detta tyder på att dessa deltester i Dysmate-C kan hjälpa till att skilja elever med läs- och skrivsvårigheter från elever utan sådana svårigheter.
Vilka insikter eller överraskningar fick ni genom studien?
En viktig insikt från studien var att standardiserade test kan upptäcka läs- och skrivsvårigheter som inte alltid märks i den vanliga undervisningen. Vi såg också att läs- och skrivsvårigheter ofta beror på flera olika faktorer som samverkar, vilket innebär att elever kan ha olika styrkor och utmaningar. Därför är det värdefullt att kombinera lärarens bedömningar med standardiserade test för att få en tydligare bild av elevens behov. Det kan göra det lättare att upptäcka behov av stöd i tid och sätta in rätt insatser tidigt.
Hur upplevde ni Dysmate-C, både som verktyg för eleverna och i er roll som testledare?
Vi upplevde att Dysmate-C var enkelt att använda och tidsbesparande, eftersom hela klassen kunde genomföra testet samtidigt. Det individuella uppföljningstestet var tydligt och lätt att förstå för eleverna, bland annat tack vare de övningsuppgifter som introducerar varje deltest. Som testledare fick vi dessutom en god överblick över elevernas kunskaper och kunde enkelt identifiera områden där eleverna behövde ytterligare stöd.
Ni lyfter fram att standardiserade test kan komplettera lärares och specialpedagogers bedömningar av elevers läs- och skrivförmåga. Vad kan ett verktyg som Dysmate-C bidra med som man inte alltid fångar i klassrummet?
Dysmate-C kan ge en mer detaljerad bild av olika delar av elevens läs- och skrivförmåga, vilket inte alltid blir tydligt i den ordinarie undervisningen. Testet kan exempelvis identifiera svårigheter med språkljud och fonologisk medvetenhet som annars kan vara svåra att upptäcka i klassrummet. Det kan också synliggöra utmaningar inom de tekniska aspekterna av läsning och skrivning, såsom avkodning, där elever med läs- och skrivsvårigheter kan ha svårt. På så sätt fungerar Dysmate-C som ett värdefullt komplement till lärares och specialpedagogers observationer och bedömningar.
Har ni några råd till skolor som funderar på att börja använda Dysmate-C?
Dysmate-C kan användas som ett stöd för att upptäcka och få en bättre förståelse för elevers läs- och skrivsvårigheter. För att testet ska vara till nytta är det viktigt att resultaten följs upp och används som underlag för att planera undervisning och stödinsatser som kan hjälpa eleverna vidare i sin läs- och skrivutveckling.
Det finns också bra information på Dysmates hemsida och gratis webinarium att ta del av.
Referens
Nutti, C., & Carlsson, A. (2025). Bäst i test: Identifiering av läs- och skrivsvårigheter med stöd av ett digitalt verktyg (Speciallärarexamen, Umeå universitet). DiVA portal. https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:2056613
