Intervju med Helena Henriksson, speciallärare i Ronneby kommun (t.v.), och Ulrika Gidlund, speciallärare i Tingsryds kommun (t.h.).
Berätta lite om er själva – vad gör ni idag och hur kom ni först i kontakt med Dysmate?
Helena arbetar idag som speciallärare på en skola med årskurs 4–6 i Ronneby kommun. Jag har arbetat som lärare på låg- och mellanstadiet i många år och har länge haft ett stort intresse för elevers läs- och skrivutveckling. Under speciallärarutbildningen växte också ett särskilt intresse för dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter.
Ulrika arbetar idag som speciallärare på en F–6-skola i Tingsryds kommun. Även i hennes arbete är läs- och skrivutveckling en central del, och under utbildningen väcktes ett starkt intresse för hur skolan tidigt kan upptäcka läs- och skrivsvårigheter och ge elever rätt stöd.
Under vår speciallärarutbildning kom vi i kontakt med Dysmate genom Camilla Nilvius och Christian Waldmann. De sökte studenter som ville medverka i arbetet med att normera Dysmate i Sverige och undersöka om valet av digital enhet har betydelse för resultaten. Vi tyckte att det lät som ett både spännande och meningsfullt projekt och valde därför att engagera oss. Detta blev också utgångspunkten för vårt examensarbete inom speciallärarutbildningen med inriktning mot språk-, skriv- och läsutveckling.
Genom arbetet fördjupades vårt intresse för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter och hur screeningverktyg kan användas för att identifiera elever som riskerar att utveckla bestående svårigheter. Idag använder Helena Dysmate som en del av arbetet med kartläggning och uppföljning av elevers läs- och skrivutveckling, medan Ulrika främst har med sig kunskaperna från examensarbetet i sitt arbete med att uppmärksamma elevers behov och planera lämpliga stödinsatser.
Hur kom det sig att ni valde att undersöka om valet av digital enhet kan ha betydelse vid screening av läs- och skrivsvårigheter?
Idén till studien kom ursprungligen från Camilla Nilvius och Christian Waldmann, som väckte frågan om valet av digital enhet skulle kunna påverka resultaten vid screening med Dysmate-C.
Vi tyckte att frågeställningen var intressant och relevant, inte minst eftersom skolor har olika digitala förutsättningar och använder olika typer av enheter. När vi dessutom fick kontakt med skolor som ville delta i studien fick vi möjlighet att undersöka frågan närmare inom ramen för vårt examensarbete.
Kan ni kort berätta hur ni genomförde studien och vad ni kom fram till?
I vår studie deltog 90 elever i årskurs 5 från tre olika skolor i södra Sverige. Eleverna delades in i tre grupper med 30 elever i varje och genomförde Dysmate-C på antingen lärplatta utan externt tangentbord, lärplatta med externt tangentbord eller dator.
Vi undersökte om valet av digital enhet hade betydelse för elevernas resultat och den totala tidsåtgången. Eleverna fick också besvara en enkät om sina digitala erfarenheter och hur de upplevde instruktionerna och tekniken under testningen.
Resultaten visade inga statistiskt säkerställda skillnader mellan enheterna efter korrigering för multipla jämförelser. Däremot kunde vi se vissa tendenser. Eleverna som använde lärplatta utan tangentbord hade något högre resultat på flera deltest, medan gruppen som använde lärplatta med externt tangentbord hade en något längre genomsnittlig testtid.
En annan intressant iakttagelse var att eleverna som använde dator generellt var mer positiva till hur tekniken fungerade och hur tydliga instruktionerna var.
”Våra resultat tyder på att Dysmate-C ger relativt likvärdiga resultat oavsett vilken av de tre digitala enheterna som används.”
Utifrån era resultat – vad kan man säga om vilken betydelse valet av digital enhet kan ha vid screening med Dysmate-C?
Våra resultat tyder på att Dysmate-C ger relativt likvärdiga resultat oavsett vilken av de tre digitala enheterna som används. Samtidigt såg vi vissa skillnader både i elevernas prestationer och i deras upplevelser av testningen.
Även om skillnaderna inte var statistiskt säkerställda tycker vi att det är viktigt att inte bortse från dem. Det kan finnas faktorer kopplade till den digitala enheten som påverkar testsituationen.
En slutsats är därför att skolor med fördel kan använda samma typ av digital enhet vid screening, för att skapa så jämförbara förutsättningar som möjligt.
Vad tycker ni att skolor och testledare bör tänka på när digitala screeningtest genomförs och resultaten tolkas?
Vi anser att det är viktigt att eleverna är väl förtrogna med den digitala enhet som används vid screening och testning. Fokus bör ligga på själva uppgifterna, inte på att förstå eller hantera tekniken. Därför är det också avgörande att testledaren är väl förberedd och att tekniken fungerar utan störningar. Genom att skapa så likvärdiga testförhållanden som möjligt ökar möjligheterna att resultaten blir tillförlitliga och rättvisande.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ett screeningresultat aldrig ger en fullständig bild av en elevs läs- och skrivförmåga. Resultaten behöver alltid tolkas tillsammans med andra pedagogiska bedömningar och den kunskap som skolan redan har om eleven. Screening är i första hand ett verktyg för att uppmärksamma elever som kan vara i behov av ytterligare stöd eller fördjupad kartläggning. Det avgörande är hur resultaten används i det fortsatta arbetet för att stödja elevens utveckling.
Examensarbetet har varit både intressant och lärorikt att genomföra. En viktig insikt vi tar med oss är att även faktorer som kan uppfattas som mindre betydelsefulla, såsom valet av digital enhet, kan påverka elevens upplevelse av testsituationen och därmed resultaten. Arbetet har också stärkt vår medvetenhet om vikten av att skapa likvärdiga förutsättningar för alla elever samt att vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser utifrån ett enskilt testresultat.
”Screening är i första hand ett verktyg för att uppmärksamma elever som kan vara i behov av ytterligare stöd eller fördjupad kartläggning.”
Finns det något som väcktes under arbetets gång som ni tycker vore intressant att undersöka vidare?
Helena: Något som väckte mitt intresse under arbetets gång var testledarens betydelse vid digital screening. Även om Dysmate-C är ett standardiserat och digitalt test finns det en testledare som ansvarar för genomförandet.
Jag skulle därför vilja undersöka om och i vilken utsträckning olika testledare kan påverka elevernas prestationer och därmed screeningresultaten. Det skulle vara intressant att studera om faktorer som testledarens bemötande, instruktioner och agerande under testningen kan ha betydelse för resultatens tillförlitlighet.
Ulrika skulle tycka att det vore intressant att undersöka hur skolor använder resultaten från screening i det fortsatta arbetet. Leder resultaten till tidiga insatser, och hur följer skolorna upp att stödet faktiskt hjälper eleverna att utvecklas.
Referens
Gidlund, U., & Henriksson, H. (2025). Screening av läs- och skrivsvårigheter: Har val av digital enhet betydelse? (Speciallärarexamen, Linnéuniversitetet). DiVA portal. https://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2%3A2014013/FULLTEXT01.pdf
