Ungdomsskola, Dysmate Y
Intervju med Astrid Kjelsnes, specialpedagogisk rådgivare, Markaplassen skole
Publicerad: 23 februari 2023, kl. 10:58

Astrid, du har genomfört över 500 tester på egen hand. Hur har du lyckats? Har du några tips till andra?
Vi har köpt in två klassuppsättningar med hörlurar. Inför varje screening skapar jag testtillgångar för alla elever i två klasser, med undantag för de som redan har en dyslexidiagnos från lågstadiet. Vi öppnar upp mellan klassrummen och genomför screeningen under ett dubbelt lektionstillfälle – 45 till 75 minuter. Jag ger en gemensam instruktion till alla elever med hjälp av en presentation. Ämnesläraren hjälper till att dela ut inloggningskoder.

Elever med dyslexi får arbeta med andra uppgifter eller läxor under tiden. När testet är klart kan även övriga elever fortsätta med skoluppgifter. Totalt testar vi cirka 60 elever samtidigt under en dubbellektion. Vi har sex klasser, så det tar ungefär en dag att screena en hel årskull.

När screeningen är genomförd går jag igenom resultaten för alla 180 elever och identifierar vilka som rekommenderas för vidare utredning. Vårdnadshavare har fått information om screeningen i förväg. Mentorer kontaktar hemmet för att inhämta samtycke till fortsatt utredning. Jag genomför då ett individuellt uppföljningstest samt har ett samtal med eleven.

Hur upplevde eleverna testerna?
För de allra flesta gick det bra. Ibland uppstår mindre tekniska problem, som att ett test fastnar eller att någon elev är frånvarande vid testtillfället.

Hur använder ni resultaten för att säkerställa att rätt elever får stöd eller diagnos?
Vi arbetar systematiskt med dyslexi i alla klasser. Elever som får diagnos erbjuds bland annat undantag från sidomål (norska), muntlig bedömning i alla ämnen utom matte, norska och engelska (där skriftlig bedömning krävs), samt stöd för att lyssna på texter. Vi har Lingdys Skole tillgängligt för alla elever, och planerar nu att ansöka om Lingdys+ för elever med dyslexi. De får också erbjudande om att registrera sig hos Statped för att få tillgång till ljudböcker.

Hur tas resultaten från Dysmate emot av PPT (elevhälsa) och/eller NAV (norska Försäkringskassan)?
I Trondheim är det specialpedagogisk rådgivare på respektive skola som ställer dyslexidiagnos. PPT kopplas in först om eleven är i behov av särskilt stöd på grund av sin dyslexi. De flesta av våra elever får dock stöd inom ramen för anpassad undervisning. PPT har varit både nyfikna och positiva.

Innan vi började använda Literate/Dysmate kontaktade jag NAV:s hjälpmedelscentral i Trøndelag – de godkänner resultaten från screening och uppföljningstest, förutsatt att jag skriver en rapport. I den brukar jag inkludera information från elev och vårdnadshavare, klistra in Dysmate-rapporten och avsluta med en slutsats om dyslexidiagnos – om resultaten visar på det.

Alla elever som slår ut i screeningen får inte automatiskt en diagnos – det kan finnas andra orsaker – men testningen fungerar då som ett värdefullt kartläggningsunderlag för andra typer av svårigheter. Det är också extra roligt att vi ibland upptäcker elever med särskilt språklig begåvning. Flera av dem som ligger ett till två standardavvikelser över genomsnittet visar sig ofta vara mycket duktiga i språkämnen.