Intervju med Marie Borglund, Specialpedagog och Anna Hammarström, beteendevetare/specialpedagog, Hedda Wisingskolan, Härnösand
Hej Marie och Anna! Hur kom ni i kontakt med Dysmate?
När Dysmate skickade ut en förfrågan om normeringsskolor väcktes vårt intresse direkt. Under året har vi gjort en extra satsning på läsförståelse, och därför såg vi en möjlighet att både utveckla och fördjupa vårt arbete kring kartläggning och uppföljning av elevernas läsutveckling.
Tidigare har vi genomfört screeningar i pappersform, men vi blev nyfikna på hur processen skulle kunna fungera digitalt. Eftersom alla våra elever har tillgång till egen dator kändes det naturligt att undersöka om digitala screeningar kunde vara ett smidigare alternativ. Vi såg också möjliga vinster i form av tidsbesparing, inte minst när det gäller rättning och sammanställning av resultat.
En annan viktig anledning till att vi ville prova Dysmate var möjligheten att få en tydligare bild av resultaten både på individnivå och gruppnivå. Vi var nyfikna på vilka analyser och vilken typ av underlag verktyget kunde bidra med i det fortsatta pedagogiska arbetet, och hur det skulle kunna hjälpa oss att identifiera styrkor och utvecklingsområden hos våra elever på ett mer effektivt och överskådligt sätt.
Efter normeringsstudien har ni valt att fortsätta arbeta med screening av läs- och skrivförmåga med hjälp av Dysmate. Hur ser det arbetet ut på er skola idag?
När vi deltog i normeringsstudien såg vi snabbt flera tydliga fördelar, både under själva testningstillfället och i arbetet med resultaten efteråt. En stor styrka var att vi kunde screena samtliga elever vid ett och samma tillfälle och därefter få tillgång till resultat som var enkla att analysera och arbeta vidare med, både på gruppnivå och individnivå.
På gruppnivå gav resultaten oss värdefull information om elevernas generella styrkor och utvecklingsområden inom läsning och skrivande. Det skapade ett bra underlag för fortsatt planering av undervisning och riktade insatser. Samtidigt kunde vi också identifiera de elever som visade tecken på läs- och skrivsvårigheter och som därför behövde en fördjupad kartläggning.
För dessa elever använde vi Uppföljningstestet, vilket gav oss en betydligt djupare förståelse för vilken typ av svårigheter eleven uppvisade. Det gjorde det lättare att analysera elevens behov och planera mer träffsäkra stödinsatser och anpassningar.
Idag är screeningarna en naturlig del av vårt arbete. Under höstterminen screenar vi samtliga elever i årskurs 7, och de elever som får låga resultat följs upp vidare med Uppföljningstestet. Under vårterminen genomför vi screeningarna igen, dels för att kunna jämföra och följa elevernas utveckling över tid, men också för att vi som verksamhet ska bli ännu mer trygga och familjära med testet och de nya funktioner som Dysmate kontinuerligt utvecklar och lägger till.
Hur använder ni resultaten från screeningen i ert fortsatta arbete?
Efter vårens screeningar genomför vi analysmöten i vårt svenskämneslag där vi tillsammans går igenom resultaten och diskuterar vilka insatser som behöver prioriteras framåt. Fokus ligger framför allt på gruppnivå och på hur undervisningen kan utvecklas utifrån de behov som resultaten visar. Om en klass exempelvis visar gemensamma svårigheter inom stavning kan vi lägga in fler moment kring grammatik, stavningsregler, språkliga strukturer eller andra riktade övningar för att stärka elevernas utveckling. Sedan tidigare arbetar vi utifrån en gemensam årsplanering för samtliga tre årskurser, men screeningresultaten gör det möjligt att komplettera och justera planeringen utifrån aktuella behov. Screeningarna är också en del i utvärderingsarbetet av undervisningen.
Samtidigt uppmärksammar vi även de elever som fått låga resultat. Vi lyfter om svårigheterna kan kopplas till redan kända läs- och skrivsvårigheter eller om det finns elever vars svårigheter tidigare inte har uppmärksammats. Screeningarna blir därmed ett viktigt stöd både i det förebyggande arbetet och i att tidigt fånga upp elever som kan behöva ytterligare kartläggning eller stödinsatser.
Utifrån era erfarenheter – vad skulle du vilja skicka med till andra skolor som är nyfikna på Dysmate, har ni några tips?
Vår erfarenhet är att det är viktigt att varje skola funderar igenom varför man vill genomföra screeningar och vilket behov de ska fylla i verksamheten. Screeningar blir som mest värdefulla när det finns en tydlig tanke kring hur resultaten ska användas, både i det fortsatta pedagogiska arbetet och i planeringen av stödinsatser.
För att genomföra Dysmate på gruppnivå krävs tillgång till dator eller surfplatta samt hörlurar till en hel klass. I vår verksamhet har det fungerat mycket väl. Vår upplevelse är att testtillfällena blir lugna och fokuserade, samtidigt som det är enkelt att samla in och sammanställa informationen digitalt.
Inför testningen valde vi att skapa en egen PowerPoint-presentation som vi gick igenom tillsammans med eleverna. Där informerade vi om syftet med screeningen, hur testningen skulle gå till och hur eleverna loggade in på testsidan. Vi upplevde att den gemensamma genomgången skapade trygghet och gjorde själva genomförandet smidigare för både elever och personal.
Vi rekommenderar också att all personal som ska hålla i testningen själva genomför testet i förväg. Även om vi hade deltagit i utbildningen gav det en värdefull förståelse för hur deltesterna fungerar och hur eleverna kan uppleva uppgifterna. Det gjorde oss tryggare i genomförandet och gav bättre förutsättningar för att kunna stötta eleverna vid behov.
