Ja, du kan göra både screening- och uppföljningstesterna. Vi rekommenderar dock att den som ska ställa diagnos innehar en magisterexamen i specialpedagogik, logopedi, psykologi eller motsvarande. Generellt rekommenderar vi därför att skolan genomför Dysmate screeningtest medan speciallärare eller logoped utför Dysmate uppföljningstest. 

Rutinerna för hur kartläggningen ska gå till varierar dock mycket från kommun till kommun. Huruvida du som lärare ska genomföra både screeningtestet och uppföljningstestet är därför upp till din kommun och de rutiner som gäller där.

I Sverige är det inte reglerat vem som har rätt att ställa en dyslexidiagnos. Den som har tillräcklig kunskap om dyslexi och kompetens i utredningsförfarande kan ställa diagnosen.

I allmänhet rekommenderar vi dock att de som diagnostiserar dyslexi har en magisterexamen i specialpedagogik, logopedi, psykologi eller motsvarande. Anledningen till detta är att användningen av Dysmate kräver djupgående kunskaper om förhållandet mellan talat och skrivet språk och om de språkligt-kognitiva grunderna för läs- och skrivutveckling och läs- och skrivsvårigheter. Lärarutbildningarna har ingen tradition av specialisering inom detta område.

Men om du som lärare tidigare har ställt en pedagogisk diagnos kan du fortsätta att göra det med Dysmate-testerna. Detta tyder på att din kommun har rutiner för att det är skolan som ställer diagnosen. Rutinerna för att utreda dyslexi varierar mycket från kommun till kommun, och rutinerna i din kommun åsidosätter våra rekommendationer.

Med andra ord: Om du tidigare har ställt en pedagogisk diagnos med hjälp av exempelvis Logos eller andra kartläggningsmaterial kan du fortsätta att göra det, även med Dysmate.

På deltestet som prövar arbetsminne och de deltester som gäller fonemdeletion önskar elever ofta att få uppgiften repeterad. Är det möjligt för testledaren att repetera uppgiften?

Det är inte tillåtet för testledaren att repetera någon av uppgifterna i deltesterna – varken vid prövning av arbetsminne eller vid fonemdeletion. På övningsuppgifterna är det däremot tillåtet för testledaren att repetera uppgiften, vid behov. Men efter att själva testet har startat, är det inte tillåtet med upprepningar. Det är bara vid stavningstestet man kan få repetition – då trycker eleven själv på knappen för detta och får hela meningen och målordet uppläst på nytt.

För de yngsta (se också frågan om läshjälp, längre ner på sidan):

På deltestet Ordförståelse är det möjligt att läsa upp målordet, samt svarsalternativen, för de yngste och svagaste läsarna i 1-3 klass. Men det är inte tillåtet att hjälpa eller guida eleven till att komma fram till rätt svar.

Nej, om eleven inte läser ut ordet korrekt enligt konventionen utifrån sin dialekt ska ordet markeras som fel. Om eleven exempelvis uttalar /g/-et i /genom/, ska detta markeras som fel. 

Alla som genomgår certifiering hos Dysmate, antingen via vår dagskurs eller onlinekurs, får en introduktion i hur man kan tolka resultaten. Resultaten är tillgängliga direkt efter att ett test är genomfört och är lätta att tolka. En rapport genereras också automatiskt, vilket ger ett bra stöd vid bedömning av resultaten. 

Alla prenumeranter kan kontakta Dysmate-servicedesk med frågor. Under “Vanliga frågor & Yrkesrelaterade frågor” finns svar på de frågor som ofta återkommer. 

Huruvida Dysmate är lämpligt att använda på personer med flerspråkig bakgrund måste bedömas i varje enskilt fall. Hur länge personen har bott i Sverige, och hur mycket lästräning personen har fått både på modersmålet och på svenska, är faktorer som kommer att påverka resultaten och bedömningen.

Dysmate screeningtest består huvudsakligen av olika läs- och skrivtest. Men den innehåller också ett nonsensordstest och ordförståelsetest. Nonsensordtestet kartlägger fonologisk medvetenhet och ordkunskap. Personer med dyslexi får ofta låga resultat på detta, eftersom de har svaga språkkunskaper inom det fonologiska området. Personer med flerspråkig bakgrund kan också få låga resultat på detta test eftersom att de inte än har lärt sig eller förstått orden som ska tolkas utifrån “ljudsträngen”. Men det som är viktigt att komma ihåg här är att flerspråkiga personer också kan ha dyslexi, en språklig skörhet eller språkstörning/DLD. Det är därför viktigt att ta hänsyn till hur goda kunskaper personen i fråga har i svenska rent generellt.

Läs- och skrivtesten har utvecklats så att de textmässigt ska hålla en nivå lämplig för att kartlägga den svenska läsnivån hos personer med flerspråkig bakgrund. En kartläggning blir lite som att gå till optikern; du måste först kartlägga hur bra eller dåligt du ser, för att sedan kunna få rätt glasögonstyrka. Om en person hamnar  långt under vad som rimligen kan förväntas på läs- och skrivtesten – oavsett om läs- och skrivsvårigheterna beror på dyslexi, bristande exponering för svenska eller för lite lästräning – måste man utforma stödåtgärder därefter. Idag finns det en rad sofistikerade läs- och skrivtekniska hjälpmedel som kan användas både i arbets- och skolsammanhang.

Dysmate uppföljningstest bör genomföras på de som “flaggas” utifrån screeningtestet. Uppföljningstestet kartlägger främst de kognitiva markörerna för dyslexi. Dessa markörer är på många sätt oberoende av språk och kultur. Arbetsminne och snabb automatiserad benämning (d.v.s. hur snabbt man lyckas hämta ord från språkminnet) är relativt opåverkade av språkbakgrund och hemmiljö. 

Om man, som testledare, känner sig osäker kan man be en modersmålslärare utföra dessa test och låta testkandidaten/eleven svara på sitt modersmål.

Barn med dyslexi har vanligtvis svårt att höra och göra skillnad på- samt laborera med -språkljud och att snabbt hitta fram ord från språkminnet. De tar ofta längre tid på sig än sina kamrater att lära sig bokstav-ljudkopplingen. Det finns också ett antal andra kännetecken men dessa är lättast att känna igen.

För att hitta rätt insatser bör barnet utredas. Har du funderingar kring ditt barn läs- och skrivutveckling rekommenderar vi att du i första hand tar kontakt med skolan. Om ditt barn sedan genomgår en bedömning med Dysmate kan du begära ett möte med den person som utförde testet för att diskutera att rätt insatser ges utifrån resultaten.   

I Dysmate C – Screening finns uppläsning/voice over av alla instruktioner i testet, så det är ingen förutsättning att man ska kunna läsa för att förstå uppgifterna.

Läsförståelse: Om du anser att en elev i årskurs 2, 3 eller 4 har för svag läsförmåga för att klara läsförståelsen kan du välja bort detta deltest när du skapar screeningtestet (OBS! Detta är inte möjligt efter årskurs 4).

Stavning: Vid fyra på varandra följande felaktigt stavade ord (sex för mellanstadiet och uppåt) avslutas testet.

Du som lärare kan ge lässtöd på följande sätt:

Vid Ordförståelse är det tillåtet att läsa upp målordet, samt svarsalternativen, för de yngsta och svagaste läsarna i årskurs 2 och 3. Men det är inte tillåtet att hjälpa eller guida eleven att komma fram till rätt svar.

Det är riktigt som du antyder, att när eleven erhåller resultat under genomsnittet på 5 av 6 deltester i screeningtestet, är detta en tillräckligt god grund för att misstänka dyslexi. Men screeningtestet mäter främst läs- och skrivfärdighet – med undantag för “byt ljud i ord” eller “Nonsensordtestet”, som mäter fonologisk medvetenhet. För att säkerställa att läs- och skrivsvårigheterna beror på dyslexi, och inte andra tillstånd (som bristande lästräning), måste man kontrollera om det finns en underliggande språklig-kognitiv svaghet. De kognitiva riskfaktorerna är – som också beskrivs i certifieringskursen – kopplade till fonologisk bearbetning/medvetenhet och snabb automatiserad benämning. Först när man – vid uppföljningstestet – också uppmärksammar låga resultat på någon av de kognitiva markörerna kan man vara säker på att läs- och skrivsvårigheterna beror på dyslexi och inte otillräcklig lästräning.

När det gäller arbetsminnet är detta i sig inte en markör för dyslexi. Om en testkandidat får ett resultat inom – eller till och med över – genomsnittet på arbetsminnestestet utesluter inte detta dyslexi. Och omvänt, om en testkandidat hamnar under det genomsnittliga området på arbetsminnestestet – kan man inte, utifrån detta, dra slutsatsen att dyslexi föreligger. När det gäller att tolka resultaten av Dysmate-testerna är det inte så att man räknar antalet markörer på Screeningtestet respektive Uppföljningstestet. Men om en testkandidat hamnar under medelvärdet både på deltesten som mäter ordavkodning och stavning (t.ex. 1-minuts ordavkodning, Ordkedjetestet, Stavning och/eller Läsförståelse), och samtidigt erhåller ett lågt resultat på fonologisk bearbetningsförmåga (t.ex. Byta ut ljud i ord, Spoonerismer, Ta bort ljud i ord/fonemdeletion), och/eller på snabb automatiserad benämning – då ger detta en säker indikation på dyslexi. Det är alltså den samlade bilden av markörer som är avgörande – tillsammans med information om eventuell ärftlighet, tidig läs- och skrivinlärning och hur det går i skolan – inte ett specifikt antal röda staplar på Dysmates Screeningtest respektive Uppföljningstest.

Forskningsstudier visar dock att det är viktigt att känna till ett barns arbetsminnesprofil. Även om arbetsminnesprofiler kan variera bland personer med dyslexi, kan en kartläggning av arbetsminnet fortfarande ge viktig information. Resultatet på deltestet arbetsminnes kan ge information som är relevant för hur väl ett barn kan anpassa sig till, eller ibland till och med övervinna, utmaningar i samband med dyslexi och språkstörning/DLD (Gray et al., 2019). En person med dyslexi som har ett bra arbetsminne kommer lättare kunna kompensera för läs- och skrivsvårigheterna än någon med svagt arbetsminne. Observera att arbetsminnesträning inte förbättrar läsförmågan (Melby-Lervåg & Hulme, 2016). Anledningen till att Arbetsminne ingår i Dysmates testbatteri är för att ge en större bild av elevens styrkor och svagheter och eventuellt behov av stödinsatser.

Litteratur som belyser förhållandet mellan arbetsminne och dyslexi:

• Gray, S., Fox, A. B., Green, S., Alt, M., Hogan, T. P., Petscher, Y., & Cowan, N. (2019). Working memory profiles of children with dyslexia, developmental language disorder, or both. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 62(6), 1839-1858.
• Melby-Lervåg, M., Redick, T. S., & Hulme, C. (2016). Working memory training does not improve performance on measures of intelligence or other measures of “far transfer” evidence from a meta-analytic review. Perspectives on Psychological Science, 11(4), 512-534.

Delprovet “1-minuts ordavkodning” är ett högläsningstest som bedömer elevens avkodningsförmåga. Testet varar i 60 sekunder och går ut på att läsa så många ord så snabbt och korrekt som möjligt.

Detta deltest ställer särskilda krav testledaren att lyssna aktivt, och trycka för varje ord eleven läser, antingen “rätt”, “fel” eller “ej besvarad”. Här rekommenderas därför starkt att testledaren övar så mycket som möjligt i förväg med att använda snabbtangenterna (A, K, L) på tangentbordet för att kunna administrera testet på ett optimalt sätt.

Tiden startar när testledaren trycker på “starta testet”, och det är mycket viktigt för resultatet att eleven börjar läsa högt direkt.

Det är också viktigt att betona att Dysmate inte syftar till att skilja de starkaste eleverna från de näst starkaste. Det kommer därför inte att vara avgörande om en elev läser väldigt snabbt och det blir utmanande för testledaren att registrera ett 100% korrekt resultat. Testledarens reaktionstid är obetydlig i förhållande till skillnaderna mellan elever med och utan läs- och skrivsvårigheter. Om en testledare registrerar ett svar felaktigt kan detta korrigeras vid nästa uppgift, eftersom poängen baseras på antalet korrekt lästa ord per minut.

Resultaten för Läsförståelse-testet är kopplade till antalet fel och obesvarade uppgifter. Testkandidaterna/eleverna har 10 minuter på sig att genomföra Läsförståelsen, vilket förefaller vara nog med tid för de allra flesta. Det är därför en god idé att kontrollera hur många frågor eleven faktiskt har besvarat och inte besvarat. Om eleven har många “icke-svar” kan det tyda på en låg läshastighet. I så fall kan du jämföra resultaten med resultaten från 1-minuts ordavkodning.

Om eleven har svarat på alla uppgifter, men har många fel, kan det tyda på svårigheter med läsförståelse. I så fall är det en god idé att jämföra resultaten från bland annat deltestet Ordförståelse.

Det betyder alltså att om eleven har lagt ner mindre tid än 10 minuter, men har många fel, kommer standardavvikelsen inte att förbättras. Det beror på att Dysmate inte skiljer på fel och obesvarade uppgifter på det tidsbegränsade Läsförståelsetestet. Det kan du som testledare istället göra när du tolkar resultaten och jämför dessa med de andra resultaten på screening- och uppföljningstestet.

När det kommer till avkodningsförmåga rekommenderar vi testledaren att jämföra elevens resultat på 1-minuts ordavkodning. Den rapport som automatiskt genererad utifrån Dysmate-testerna kan också vara till stor hjälp när du formulerar din bedömning.