Kundberättelse, högstadium, Dysmate-Y
16/09/2022
13:22
Intervju med Morten Hanssen, lärare och Lingdys-resursperson på Steinerskolen i Arendal

Varför väljer ni att screena elever på högstadiet?

Det är svårt att upptäcka läs- och skrivsvårigheter. En tidig kartläggning är mycket viktig. När eleverna blir äldre, särskilt i högstadiet, kan det kännas pinsamt att använda digitala hjälpmedel.

Man måste arbeta systematiskt och veta vad man letar efter. Ungdomar utvecklar ofta strategier för att dölja sina svårigheter. Plikttrogna elever kompenserar genom att memorera innehåll eller spendera mycket tid hemma för att vara förberedda inför nästa skoldag. Mer eller mindre lyckade strategier kan leda till att vissa elever hamnar i fel utbildning eller yrke, eftersom deras faktiska akademiska förmåga inte återspeglas i betyg eller examensbevis. Här går Norge miste om många talanger!

Det finns troligtvis ett samband mellan skolmiljö, mobbning, trivsel och läs- och skrivsvårigheter. Tydliga kunskaper om elevers läs- och skrivförmåga, samt konkreta åtgärder, betyder mycket – både för den enskilda eleven, skolmiljön och lärarnas arbetsvillkor.

Hur används resultaten i samarbetet med PPT (pedagogisk-psykologisk tjänst)?

Vi har inlett en dialog med den lokala PPT, men det är inte helt enkelt att få gehör för att Literate- och Dysmate-testerna har ett diagnostiskt värde i sig själva. Första steget är att tydligt kunna fastställa att dyslexi föreligger, vilket ger rätt till hjälpmedel och förlängd provtid, bland annat.

Vi fortsätter dialogen med lokal PPT, med målet att öka den gemensamma förståelsen för att en snabb kartläggning sparar resurser inom stödapparaten – och frustration hos eleven.

Hur fungerar testerna i praktiken?

Många elever i de lägre årskurserna tycker att testerna är ovanliga och roliga. Det är oftast god stämning mellan testledare och elever. Det är viktigt att eleverna känner sig trygga för att kunna prestera så bra som möjligt i testsituationen. Testrapporterna fungerar bra som underlag för ämnesövergripande samtal med klasslärare, oavsett om det leder till en dyslexidiagnos eller inte.

Om vissa elever ligger nära gränsen, men ändå inom normalområdet, kan man göra ett nytt test nästa termin eller läsår, för att se om eleven närmar sig normen eller har halkat efter. Därefter kan PPT vid behov fastställa en eventuell dyslexidiagnos.

Jag är glad att det nu är möjligt att genomföra screening i högstadiet med hjälp av inloggning via e-post och en PIN-kod.

Som skola känner vi oss trygga i att vi hinner med alla elever – inte bara dem som någon uttryckt oro för.

Morten Hanssen
Lärare och Lingdys-resursperson
Steinerskolen i Arendal