- Vad är RTI-modellen och varför behövs den i svensk skola?
Hur började ditt intresse för RTI – vad var det som fångade dig?
Mitt intresse väcktes när jag som speciallärare såg hur lätt det var att elever hamnade mellan stolarna i svenska skolsystemet. Samtidigt arbetade jag som adjunkt på Linnéuniversitetet, och professor Idor Svensson behövde hjälp att göra en pilotstudie om Response to Intervention – RTI – i svensk skolkontext. Jag tog mig an detta pilotprojekt med stor nyfikenhet. Jag drogs till RTI eftersom det är en förebyggande och systematisk modell där man arbetar med att hitta elever som är i risk för att utveckla skolsvårigheter, inte bara de som redan har svårigheter. Modellen var väl beforskad internationellt med goda resultat, så det gjorde att jag ville fördjupa mig i hur den skulle kunna fungera i Sverige.
För de som inte är bekanta med RTI-metoden – kan du beskriva den i enkla ord?
RTI kan beskrivas som ett sätt att bygga ett skyddsnät i skolan. RTI visualiseras ofta som en pyramid där man stegvis, i lager, ger mer stöd till de som behöver det. Lager 1 består av evidensbaserad klassrumsundervisning, lager 2 – period av intensiv träning i liten grupp, och lager 3 – en period av en-till-en intensiv träning, ofta dagligen, under en period. Centralt i RTI är evidensbaserade metoder, monitorering av elever och alltmer intensiva insatser för elever som behöver det. Alla elever screenas tidigt för att upptäcka elever i risk, insatser sätts in i olika lager beroende på behov, och man följer upp regelbundet för att se vad som fungerar för att eleverna ska utvecklas av klassrumsundervisning eller i intensiva interventionsgrupper. Response-to-Intervention helt enkelt.
Vad är det i RTI som du tycker saknas i dagens svenska skola?
I många skolor saknas gemensamma rutiner, organisation och struktur för hur stödinsatser planeras, genomförs och utvärderas. Det gör att insatser ofta blir beroende av enskilda lärare eller resurser snarare än en helhet. RTI bidrar med en tydlig modell som minskar godtyckliga beslut och ”brandkårsutryckningar”. Genom att arbeta systematiskt med RTI är det visat att antalet elever i behov av stöd minskar. Svensk skola har inte en trend där antalet elever i behov av stöd minskar just nu.
Vad är styrkan i RTI jämfört med mer traditionella arbetssätt?
Traditionellt väntar man ofta tills en elev “misslyckats” innan stöd sätts in. RTI vänder på perspektivet – det är proaktivt och inkluderande eftersom det är tidiga och förebyggande insatser som är i fokus. Styrkan är att man kan identifiera elever i risk för svårigheter och ge insatser innan problemen växer. Sekundärt kan det stärka både elevers självförtroende när de har med sig alla grundläggande färdigheter inför mellanstadiet, men också skolans möjligheter att ge verkligt rättvist stöd till alla elever på samma premisser.
- Vägen in i forskningen och projektet Dysmate
Hur kom du i kontakt med Dysmate-projektet?
Jag kom i kontakt med projektet genom en kollega, Christian Waldmann, vid Linnéuniversitetet. Han frågade helt enkelt om jag ville vara med som forskningsassistent i projektet, och det ville jag gärna.
Kan du kort beskriva vad normeringsstudierna innebär?
En normeringsstudie innebär att man samlar in data från ett stort antal elever för att skapa jämförelsevärden. När testresultat kan jämföras med ett representativt urval blir bedömningar mer rättvisa och pålitliga. Normerade och standardiserade test med god specificitet och sensitivitet är en viktig del av bedömning och utredning i skolan.
Vad har varit lätt respektive svårt i processen?
Det har varit väldigt glädjande att märka hur många rektorer/lärare/speciallärare och specialpedagoger som visat stort intresse för att delta i normeringsstudien. Samtidigt har vi sett att flera tyvärr tvingats hoppa av eftersom skolornas vardag ofta är pressad, med begränsade resurser och lite utrymme i schemat. Det visar både på engagemanget för frågan och på de organisatoriska utmaningar som finns i skolans verklighet.
Hur har det varit att samverka med skolor?
Det har varit mycket givande. Skolorna uppskattar att få vara delaktiga i något som har direkt bäring på deras vardag. För mig som forskare är det viktigt att forskningen inte blir något ”på sidan av” utan en del av skolan och eventuell skolutveckling. En normeringsstudie bidrar ju just till det.
- Kopplingen mellan RTI och Dysmate
Hur ser du att RTI och Dysmate kan samverka?
RTI ger strukturen och processen, medan Dysmate tillför ett verktyg för objektiv mätning i monitoreringen. I mina RTI-studier har jag både använt klassiska normerade svenska lästest som LäSt och Vilken bild är rätt?, liksom LegiLexi med kriterienivåer. Dysmate kan definitivt också bidra med underlag för monitorering inom RTI eftersom det testar läs- och skrivförmågor brett.
I vilken del av RTI-processen är Dysmate särskilt värdefullt?
Jag ser särskilt värde i screening- och uppföljningsdelen. Att kunna identifiera en elev tidigt med normerade testinstrument i screeningsdelen gör stor skillnad, och uppföljningsdelen ger en fördjupad bild av elevens styrkor och utmaningar. På så sätt kan man få viktig information som kan vara en stor och viktig pusselbit vid sidan av anamnes och kartläggning av organisations- och gruppnivå, till exempel vid en pedagogisk läs- och skrivutredning.
Kan Dysmate bidra till mer rättvisa beslut?
Ja, det tror jag absolut. En stor styrka är all den forskning som ligger bakom Dysmate med noggranna statistiska beräkningar och god specificitet och sensitivitet. Normeringen i sig betyder att en elevs resultat kan jämföras med en bred referensgrupp, vilket minskar risken för subjektiva tolkningar. Besluten om stöd blir därmed mer likvärdiga, oavsett vilken skola eleven går i.
- Praktiska erfarenheter och skolutveckling
Vad har du mött för reaktioner från skolor?
Många lärare säger att RTI ger dem rutiner och struktur. Samtidigt kan vissa känna att modellen innebär ett nytt arbetssätt som tar tid att implementera. Utmaningen kan vara om det är eldsjälar som implementerar den och som sedan försvinner. Men när RTI väl är i gång och fungerar så beskriver de ofta att det blir mer hanterbart och mindre stressigt i längden. De ser hur antalet elever i behov av stöd minskar.
Har du exempel på skolor där RTI gjort skillnad?
Ja, flera skolor som arbetat konsekvent med RTI vittnar om att färre elever ”faller igenom” systemet. De ser hur tidiga insatser leder till bättre utveckling för hela klasser, inte bara för de som fått extra stöd. Skolorna är på hugget med RTI redan i förskoleklass och åk 1 och ger intensiva insatser. Dessa skolor säger att före RTI så hade de en mer ”vänta och se”-approach, där de oftast inte började intensivträna med elever förrän i åk 2–3, och då ofta en-till-en, vilket är resurskrävande. De uppger att det handlar om ett förändringsarbete där man arbetar mer systematiskt med tidig upptäckt och tidiga insatser, och att de fått fokus på evidensbaserad undervisning i klassrummet.
Vad krävs organisatoriskt för att lyckas?
Det behövs en tydlig förankring hos skolledningen och att man avsätter tid och resurser för implementering. Det är ofta bra att börja i det lilla och få det att funka innan man kör på med en hel skolas organisation. Lärare och speciallärare behöver arbeta nära varandra och dela ansvaret. Kollegiala samtal dem emellan minst en gång i månaden är jätteviktiga. Dessutom krävs en kultur där man ser testdata som ett underlag för planering, och eventuell revidering, av undervisning – och inte som kontroll av elever.
- Framåtblick – forskning, praktik och framtidens skola
Vilken förändring hoppas du att RTI och Dysmate ska leda till?
Jag hoppas på en skola där alla elever ges likvärdiga möjligheter, oavsett bakgrund eller vilken skola de går i. RTI kan bidra till det. Med Dysmate får vi ett bra och välgjort test som kan ge underlag för planering av undervisning och insatser, vilket i förlängningen kan bidra till färre elever i behov av stöd inom läs- och skrivupp genom skolåren.
Vad är nästa steg i forskningen för din del?
Jag har precis gjort en liten pilotstudie där jag studerade vad som händer om man jobbar med RTI:s lager 2 avseende läsförkunskaper i förskoleklass i svensk skolkontext. Resultaten var mycket lovande (Nilvius, Fagerberg & Svensson, 2025). Jag hoppas på och drömmer om att få göra en större studie med fokus på evidensbaserad läsundervisning och tidiga insatser under just förskoleklass och åk 1. Jag tänker att med en 10-årig grundskola på gång så är det viktigt att studera vad ett sådant arbetssätt kan göra. Jag har också fina möjligheter att, tillsammans med mina forskarkollegor i Dysmate, titta närmre på den testdata som vi samlar in i normeringsstudien. Där kan vi bland annat undersöka samband mellan elever med och utan läs- och skrivsvårigheter och deras föräldrars utbildningsnivå och läs- och skrivförmågor. Det kommer att bli spännande!
Referens:
Nilvius, C., Fagerberg, L., & Svensson, M. (2025). A Feasibility Study of a Tier 2 Phonological Awareness Intervention for Swedish 6-Year-Olds at Risk of Reading Difficulties. Nordic Journal of Literacy Research, 11(1).
Läs artikeln här
